I söndags var det än en gång dags att dra på sig matchtröjan, putsa innebandyglasögonen och greppa tag i klubban. 11.00 var det nämligen matchstart och med en bra träningsvecka i bagaget var det ett revanschsuget IBK Ersboda som gjorde sig klara för tekning.
Första perioden var tillsynes anonym och inget utav lagen glänste mer än det andra. Passningarna var långt ifrån klanderfria och varken hemmalaget Umeå City IBF eller motståndarna IBK Ersboda tycktes anamma sitt egna spelsystem – men tacka Gud för det. 10.48 kunde nämligen Martina Andersson ge sitt IBK ledningen på pass av Nora Abrahamsson. Detta efter att Umeå City misslyckats med en spelvändning. Knappa två minuter senare var det sedan Maria Johanssons tur att visa sina kvalifikationer som avslutare och sätta ännu en kasse för det gästande bortalaget.
Spelet fortsatte vägandes, passningarna varierade från bra till dåligt, minuterna gick och innan perioden nådde sitt slut hann IBK utöka sin ledning då team Nora och Martina svarade för ytterligare varsin poäng.
Den kommande perioden lyckades inte IBK åstadkomma särskilt mycket mer än lite tid spenderandes i utvisningsbåset då Linda Johansson drog på sig en tvåa för upprepade förseelser. Att man sedan inte kunde hålla tätt bakåt är en historia i sig. Men med tanke på att Citys första mål var ett frislagsmål av enklare variant kändes det lite onödigt och IBK Ersboda kunde inte göra mycket mer än att välkomna City in i matchen och nöta på perioden igenom.
När spelarna sedan stod inför avgörandet låg en viss spänning i luften. 01.05 in i den tredje perioden visade City prov på sin spelskicklighet, kontrade, nyttjade ytor och kunde vägga sig fram till ytterligare ett mål. Nu blev Ersboda aningens skakis, man drabbades än en gång av en utvisning och efter tio sekunders spel fem mot fyra hade man en läcka i systemet och siffrorna 3-3 skrev sig på tavlan. Men, varken IBK eller domarna var nöjda för dagen. Sista målet i denna ständigt vägande match såg nämligen Linda Johansson till att sätta efter ett häpnadsväckande solonummer. Och med två, ack så fantasilösa domare som inte vill vara sämre fick både Lisa Eriksson samt en Citytjej sitta av två minuter vardera pga. upprepade förseelser och sen gick slutsignalen, IBK Ersboda stod som vinnare och från läktarplats kände jag inte stolthet men var nöjd. En vinst är trotsallt en vinst!
